Om Amning

Amning är mycket och ibland hela ens värld. Amning ser också olika ut beroende på var man befinner sig i sitt föräldraskap och vem man är. För rådgivaren ser amningen ut på ett sätt och för den ammande ofta på ett annat sätt. Ja, till och med för omgivningen ser amningen ut på ett speciellt sätt.


Amning för de som ammar
Första tiden
I början är amningen skör. Som nyförlöst är det lätt att ta in alldeles för mycket från omgivningen när det nyfödda barnet egentligen borde få vara i centrum.
När barnet föds har hen alldeles speciella förmågor att hitta till bröstet. I livmodern har barnet bland annat lärt sig att svälja och hur fostervattnet smakar. Fostervattnet, liksom bröstmjölken, tar smak från det mamman äter. På så sätt lär sig barnet redan innan födseln vad hen ska leta efter och lukta efter. Idag vet man att det nyfödda barnet har kapacitet att själv ta sig till bröstet genom att kravla, lyfta huvudet, sparka med benen, röra händerna. Den här förmågan finns kvar de första månaderna och stimuleras om barnet läggs hud mot hud med föräldern som fött barnet. Enklast blir det i tillbakalutad amningsställning, se bild nedan.

Foto: Arkiv

Även om barnet har övat på att suga och svälja i livmodern är det ändå inte riktigt samma sak som att amma. Bröst ser olika ut och barnet ska också koordinera både svälja och andas när hen ammar. Allt det här behöver det nyfödda barnet öva på innan det blir perfekt. Första gångerna kommer barnet ta tid på sig genom att smaka på bröstet, slicka, röra huvudet vid bröstet. Ge barnet (och föräldern) tid är det bästa rådet vi kan ge i början! Och sök hjälp i tid om det känns krångligt!
Får ni inte till det trots hjälp så sök hjälp igen. Det är bara NI som vet när det fungerar.

Ett tips är att titta på bröstvårtan efter amningen. Bröstvårtan ska se ut ungefär som den gjorde innan; rak, rund och oftast täckt med mjölk. En sned eller tillplattad bröstvårta är tecken på att barnet har ett felaktigt tag. Att barnet har tillräckligt stort tag om bröstet är nästan en förutsättning för att så en smidig amning.

Den första tiden ammar barnet ofta och utan rutin eller mönster. Försök ta det för vad det är. Ibland går det en minut, ibland tio och ibland så många så man önskar att barnet ville amma snart. Ju oftare barnet ammar desto mer mjölk bildas och ju lugnare blir barnet. Att amma är oftast det bästa sättet att trösta det nyfödda barnet, även om det bara var en minut sedan sist.
Ett barn som får sina behov bemötta lär sig att lita på sin omgivning och det nyfödda barnet behöver amma ofta.

Amning under det första levnadsåret -spädbarnsamning
Så småningom fungerar taget, utdrivningen och amningen bättre. Barnet blir effektivare och med tiden nyfiken på annat än amningen. Som ammande kan man känna sig ratad när barnet hellre tittar sig omkring än ammar -en ny tid i föräldraskapet har börjat!
Kring tre månader kan barnet vilja upptäcka världen tillsammans istället för att amma lika ofta. Låt barnet göra det. Nu känner barnet och brösten varandra så väl att de litar på varandra. Våga lita på dem!
En del barn behöver extra lugn och ro för att kunna koncentrera sig på amningen. En filt, amningsponcho eller mörkt rum kan vara den bästa vännen i vardagen för mammor till dessa barn. Den här fasen går över med tiden och ersätts med nya faser.


De allra flesta barn klarar sig på amningen hela första året och de allra flesta barn klarar också av att visa själva när de vill börja äta. Precis som med att prata, krypa och gå utvecklas ätandet olika hos olika barn. Att vilja börja smaka tidigt är troligen lika vanligt som att småpeta med maten hela första året. När barnet kan sitta kan hen sitta med i famnen eller i barnstol vid matbordet. Då ser du när hen börjar vilja smaka. För det ammade barnet är maten som den ammande föräldern äter välbekant eftersom smaken från maten går över till bröstmjölken.

Kring sex månader är det en del barn som blir extra nyfikna på mat och drar ner kraftigt på amningen. Ofta går det bra att behålla nattamningen. Nattamningen ger er också ofta ett bra sätt för barnet att somna och somna om. Bröstmjölken innehåller sömnhormonet melatonin, som hjälper barnet att få ro.
Att barnet vaknar ofta på natten beror på att spädbarnet har ett annorlunda sömnmönster än vuxna. Barnet kan vakna för att hen är törstig, hungrig, kissnödig, närhetsbehövande.. att tillfredsställa behovet är oftast det enklaste sättet att få barnet att somna om. Visa barnet att det är natt genom dämpad belysning och låga röster. Barnet som sover nära sina föräldrar lär sig också att föräldrarna sover på natten.

Kring åtta månader har barnet en relativt stor utvecklingsperiod. Många barn, oavsett om de ammar eller inte, blir kinkigare och/eller vaknar oftare på natten under den perioden. Barn i utvecklingsperiod behöver mycket närhet. Att bära och amma ger barnet trygghet och lugn.

Fotograf: Anna-Karin Björkman

Den fortsatta amningen
Efter det första levnadsåret kan barnet fortfarande amma ganska mycket och få en betydande del av sitt näringsbehov tillfredsställt av amningen. Brösten har nu blivit mästare på att anpassa sig och ökar mjölkmängden under period av till exempel magsjuka när barnet kanske helt lever på bröstmjölk till mindre frekvent amning.
Att börja jobba efter föräldraledigheten kan vara gruvsamt eller kännas roligt. Det kan vara bra att veta att det går utmärkt att fortsätta amma. Barnet vet när man kan amma och inte och brösten anpassar sig. Precis när man börjar jobba kan det vara en stor förändring för barnet och barnet kan ofta vilja amma extra ofta eller amma ofta på natten. Det är normalt och brukar förändras med tiden.
Att börja på förskola kan också vara en stor förändring för barnet och som ammande får man kanske ytterligare en dimension på sin amning. Det finns ingen skyldighet att informera personalen om att barnet ammar men det är hellre inte förbjudet. Man gör precis det som känns rätt för en själv! En del föräldrar väljer att amma vid hämtning medan andra aldrig ammar på förskolan. Barnet brukar acceptera vilket som.

Foto: Arkiv


När barnet får ett språk kommer ofta ett eget ord för amningen. Barnet kan också börja se lekfullt på amningen, inta alla möjliga (och omöjliga!) positioner vid bröstet. Många barn tar också med en leksak till amningen. Här får man själv avgöra vad man tycker är okej och inte. Amning är ett samspel. Ju äldre barnet blir desto mer kan man kommunicera med barnet kring amningen. Alltmer blir amningen kanske en överenskommelse där båda anpassar sig till varandra.

Hur länge man ammar är alltid upp till en själv. Amningen genom historien har ofta varit kulturstyrd. Det innebär att man har amma så som andra omkring en har ammat. Det finns barn som ammats ett år, två år, tre, fyra, sju, tio år eller längre. Hur andra ammar har ingen betydelse för hur ni ammar.
Ju äldre barnet blir desto mer brukar barnet glesa ut sin amning. De första två åren ammar barnet ofta ganska mycket och kanske behåller nattamningen. Längre upp i åldern blir sömnen alltmer genom hela natten och då kan nattamningen upphöra av naturliga skäl. Tiden mellan amningarna kan också bli allt från timmar till dagar till veckor och ibland månader.
Det tar lång tid innan brösten helt har gått tillbaka till att inte producera mjölk alls. Flera månader kan det ta.


Amning för en annan förälder
I livmodern lär sig barnet känna igen ljud från sin omgivning. Rösten som pratar med magen kommer barnet känna igen och vilja ha ett ansikte till. Att prata med sitt barn är en bra start att lära känna varandra.
Med en annan förälder är barnet mer tryggt än de barnet inte har mött under fostertiden. Därför kan en annan förälder gärna umgås med barnet under amningen (om den ammande föräldern tycker det är okej) och är också den som är bäst lämpad att handgripligen få hjälpa till vid amningen. Många spädbarn trivs bra att sova eller umgås med sin andra förälder efter amningen också. Att ge barnet vad barnet behöver ger barnet trygghet. Att få bli buren till bröstet när man vill amma och få en kroppsnära plats att sova på när man vill sova är trygghet för det lilla barnet.

I början kan den som ammar behöva mycket stöd och hjälp. Amningsstunderna kan bli långa så att bistå med vatten, mat och annat kan göra dig till en hjälte. Som annan förälder har man också en bra vy över amningen, en som inte den ammande har. Du kan tipsa om en bebis som kommit i kläm eller föreslå extra stöttning här och var med kuddar och liknande.
Den som ammar kan också behöva peppning när det känns extra jobbigt. Man kanske är färdig att ge upp men behöver någon som säger att det kommer gå bra.

Med tiden kommer barnet bli alltmer intresserad av sin omgivning. Nu kan ni börja utforska världen tillsammans. Först kan färger och former vara mest intressant sen kanske just det där DU håller i just nu. Ta tillfället i akt och gå runt i rummet eller gå ut, till exempel med barnet i sjal eller ergonomisk sele.
Under perioden åtta månader har barnet lite extra behov av närhet. Här kan du som annan förälder bli jätteviktig.

När barnet är över året blir utflykterna mellan amningarna allt längre och det går oftast bra för mamman att vara borta över dagen. Barnet vet när amningen inte finns där och när den är tillgänglig igen.

Att som annan förälder själv amma
Det finns annan förälder som ibland själv vill amma. Vi rekommenderar i så fall att ni tar kontakt med någon av våra Hjälpmammor eller annan amningsrådgivare för tips och råd kring just er situation.



Amning för amningsrådgivaren
För hjälpmamman/amningsrådgivaren består amningen av tre komponenter:
-Barnet
-Bröstet
-Dyaden

Barnet
Barnet har egna förutsättningar utifrån personlighet och ålder och ibland även andra faktorer. Barnets mun och svalg skiljer sig från en vuxens och först vid tre års ålder har barnet ett ätmönster som liknar den vuxnes.
Från barnets sida är taget kanske det viktigaste man behöver se över och ta hänsyn till som amningsrådgivare. Att känna till hur ett rätt tag ser ut och hur man rättar till ett felaktigt är en av grunderna för amningsrådgivning.
Barnet har utvecklingsperioder som man ibland behöver ta hänsyn till kring amningen. Barnet har också sin egen, individuella, utveckling som man bör följa.
Att växa brukar ha en alldeles speciell plats för nyblivna föräldrar vad gäller barnet. Man vill helst inte att barnet minskar mer än 10 % i vikt de första dagarna efter födseln. Sedan brukar man ge barnet två veckor på sig för att nå sin födelsevikt igen. Bästa kunskapen får man dock genom att titta på hur barnet mår. Är barnet piggt och aktivt eller sömnigt och slött?
Det är naturligtvis viktigt här att mamman får tilltro till sin kropp och amning och kunskap om hur hen bäst samspelar med sitt barn för att amning och mjölkproduktion ska bli optimal. Efter den första kritiska perioden i barnets liv brukar de flesta barn följa sina egna kurvor. Att växa är att öka på längden så den parametern blir viktigast att titta på.

För barnet är det förmodligen ganska självklart att få behålla amningen i två till tre år. Så ser inte alltid kulturen ut och man vill eller behöver sluta tidigare. Barnet vill helst sluta långsamt och i en lugn period (det vill säga helst inte när det sker stora förändringar eller under en utvecklingsperiod). Tillsammans med föräldrarna hittar man den bästa lösningen.

Bröstet
Hur brösten fungerar och ser ut inuti, vilka hormoner som spelar in, vad som stimulerar mjölkproduktion och hämmar utdrivningsreflex är kunskap som en amningsrådgivare behöver. Men också kunskap om att amning faktiskt också avgörs av i vilken miljö eller omgivning som familjen befinner sig i. Hur ser deras närmaste bekanta på amning? Det kan avgöra hur just den aktuella familjen ammar.
Föräldrarnas inställning och tankar kring amning kommer också spela in kring amningen. Studier visar att tilltron till sin amning och hur ens partner ser på amning är faktorer som spelar in i hur amningen sedan blir.


Dyaden
När man pratar om dyaden är kanske samspelet det första man tänker på. Hur den ammande fångar upp barnets signaler och hur barnet lyssnar på föräldern.
Dyaden kan också innebära själva mjölköverföringen. Hur den sker fysiologiskt och samspelet för att mjölköverföringen ska fungera på ett bra sätt är sådant som en amningsrådgivare tittar på.

Amningsrådgivaren som gör så kallad amningsobservation använder en docka och tygbröst (eller liknande) för att visa och förklara och föreslå.